Viltspår

Viltspår/ bloodtracking

Vid viltspår testas hundens förmåga att självständigt klara av och spåra ett blodat spår för att slutligen nå fram till målet, en klöv som kan vara av råddjur, älg eller viltsvin. Våra hundar på kenneln håller aktivt på med viltspår. Hör av dig om du är intresserad av att hänga med på och lägga spår för att träna din lapphund i vårt närområde.

 

Information about bloodtrackning is only available in Swedish.  

Viltspårsträning

Viltspår är otroligt roligt att utöva för både hund och förare. Hunden får dessutom arbeta både fysiskt och mentalt med hela kroppen. Vid viltspårsprov testas hundens förmåga att självständigt klara av och spåra ett blodad spår för att slutligen nå fram till målet, en klöv som kan vara av råddjur, älg eller viltsvin. Pris som är erhållna vid viltspårsprov är meriterande och efter att din hund erhållit tre 1:a pris i öppen klass, utdelade av minst två olika domare kan hunden bli svensk viltspårschampion SE VCH. För att få tävla i öppen klass krävs dock att hunden har genomfört och fått godkänt i anlagsklass.

 

Du kan börja inlärningen av viltspår tidigt med din valp, men för att få genomföra ett anlagstest ska din hund ha uppnått en ålder av minst 9 månader.

Läs mer om regler för viltspår i SKK:s informationsfolder

 

Eftersök med hund

För att få ställa upp som eftersökshund krävs at hunden är tränad för detta, den ska som minimum ha klarat att bli godkänd i anlagsklass. Eftersöket ställer inte bara krav på din hund utan även på dig som förare. Du ska kunna ”läsa av din hund” och veta vad hunden har för sig och vilket beteende den visar i olika situationer i spåret. Det är därför som man oftast kallar in rutinerade hundar och förare vid ett eftersöksspår.

 

När kan jag påbörja viltspårsträning med min hund?

Du kan börja undersöka din hunds motivation att vilja följa ett blod eller släpspår redan när valpen är liten. Låt hunden bekanta sig med en klöv, vi brukar låta våra valpar leka med en klöv under uppväxttiden på kenneln. De nya ägarna väljer sedan själva om de är intresserade av denna typ av aktivering eller inte med sin hund. Rekommendationen är att hunden har en viss grundlydnad i att stanna, sitta och komma på inkallning samt acceptera att vara kopplad när du aktivt börjar med inlärningen. Tänk på att skynda långsamt, ha inte för bråttom i träningen och gör inte för många saker samtidigt med din hund.

 

Vilken utrustning behöver jag?

Till din viltspårsträning behöver du minimalt med utrustning. Som hundförare behöver du ha oömma kläder för utevistelse i skog och mark samt ett par stövlar eller vatten-täta kängor. Tänk på att alltid ha med friskt vatten till din hund.

 

  • Spårsele
  • Spårlina, 10 m
  • Klövar
  • Blod
  • Stänkflaska/ stämpel
  • Snitslar och klädnypor
  • Oömma kläder och stövlar eller vattentäta kängor till hundförare
  • Fika
  • Vatten till hunden

 

Du behöver en spårsele till din hund samt en spårlina. Dessa finns att köpa i de flesta välsorterade affärer som säljer djurtillbehör samt via internet. Det bästa är dock ändå att åka till en affär och prova ut en sele som sitter bra på din hund, såvida du inte har bra koll på din hunds storlek och kan köpa utan att prova selen först. Linan ska enligt bestämmelserna för viltspårsprov vara 10 meter lång. Välj gärna en lina som löper bra i skog och mark och inte har lätt för att fastna, undvik knutar på linan då dessa gärna fastnar i grenar och snår.

 

Klövar kan du få tag igenom att ta kontakt med en jägare. Färska klövar förvarar du i frysen och tar upp inför spår-läggning. Du kan återanvända dem ett par gånger, såvida de inte ruttnat. Blod kan du få tag i i någon charkuteriaffär, eller i en välsorterad affär där de oftast har fryst nötblod i frysdisken. Du kan också använda dig av blodmjöl som du blandar ut i vatten, finns som exempelvis kosttillskott och som växtbaserat blodmjöl ex Weibulls. En hund ska gå det spår den är satt att följa, vilken typ av blod eller doftmedel det är utgör inget hinder. Tänk på att du måste fråga mark-ägaren om lov för att få lägga blodspår, såvida du inte använder dig av egen skog och mark. Lättast är att lägga ut blodet med en stänkflaska, exempelvis en diskad YES flaska, eller med hjälp av så kallad stämpling. Vid stämpling använder du en käpp som i nedändan är försedd med en bit skumgummi, med vilken du doppar i blod och ”stämplar” blodavtryck på marken vid spårläggningen.

Läs jordbruksverkets regler om blodspårning

 

Om du inte känner till spårmarkerna eller är nybörjare är det säkrast att markera ut spåret med snitslar. Snitslar kan du köpa i välsorterade jaktbutiker eller djur-tillbehörsbutiker. Välj miljövänliga snitslar av den typ som förtvinar i naturen om du låter dem hänga kvar, och inte plastsnitslar som kan vara farliga för skogens djur. Du bör ha minst två olika färger för att kunna markera ut bloduppehåll och vinklar etc. Häng snitslarna högt vid spårläggningen, så du som hundförare ser dem men inte hunden. Annars finns risk att hunden slarvar och lär sig läsa av snitslarna istället för att spåra. Lägger du spåret över öppen mark markerar du ut spårsträckan genom att sticka ner slypinnar istället, gärna av träsort med rödare bark.

 

Inlärningsspår och moment

Inlärningen görs så enkel som möjligt, först när hunden lärt sig momenten ökas svårighetsgraden och uthålligheten hos hunden prövas.

 

  1. Tänk på att försöka lägga startsträckan i medvind, gärna i uppförsbacke vid de första övningarna. Använd lämpligen uppspark vid spårstart. När hunden är van lär du in sökrutan.
  2. Använd så lite blod som möjligt för att få hundarna spårnoga, ca 2 dl är tillräckligt för ett fullångt spår.
  3. Bloda tätare i spårstarten för att efter ca 10 meter utöka till ett avstånd om 1 m mellan blodstänken/stämplingen.
  4. Låt spåret ligga minst en timme, gärna mer innan hunden sätts på spåret.
  5. Bloda inte på nakna stenhällar som kan bli varma/ uppvärmda av solen. Effekten blir ungefär som en stekpanna, det osar överallt och missleder hunden.
  6. Variera spårlängden lite från gång till gång.
  7. Träningsspår för ovana hundar bör läggas i varierande terräng. Gärna i ovan miljö med ex rotvältor och snår, bäckar etc. så hunden får vänja sig vid miljön.

 

Vad ska jag som hundförare tänka på?

Låt din hund få lösa uppgifterna på egen hand så lågt som möjligt. Om du behöver hjälpa den, gör det på ett sådant sätt att den inte uppfattar att du hjälper till. Bromsa in hunden om den kommit för långt ifrån spåret vid ca 15 meter avstånd, för att få hunden att självmant börja ”ringa” och sök sig tillbaks i spårriktningen. Man ger hunden en vana att inte avvika för mycket ifrån spåret innan den börjar söka i ring. Om villebråd korsar er väg vid viltspåret, välj som förare att titta åt ett annat håll för att avleda hunden och visa intresse för fortsatt spårarbete.

 

Använd samma rutiner vid spårstart varje gång.

Stanna en bit ifrån anvisad startplats och sela på din hund. Lägg ut spårlinan så den inte är tilltrasslad när hunden ska starta. Vanligtvis är starten av spåret i öppen klass lagd i en sökruta om 25 x 25 meter. Håll koll på varifrån vinden kommer när du släpper på hunden på spåret. Som hundförare bör du låta hunden söka igenom spårrutan i motvind. Använd samma kommando vid varje spårstart, ex ”sök spår” eller ”var är spåret”. Beröm och uppmuntra hunden lågmält när du är säker på att den är på rätt spår, då får den veta att den gjort rätt. För glad uppmuntran kan göra att hunden tappar koncentrationen och istället siktar in sin uppmärksamhet på dig som hundförare. Vid ett riktigt eftersök eller anlagsspår bör du som hundägare först sätta hunden innan spårstart, själv gå fram och peta i spåret och ”ta med lukten” på dina fingrar till hundens nos innan uppmaningen till spår ges.

 

Linföring under spår

Lämplig spårlängd mellan dig och hunden är ca 5 meter vid spår. Vid tätningar i terrängen rekommenderas att du kortar linans längd till 1,5-2 meter, du vet aldrig vad ni kan träffa på eller skrämma upp i snåret. Kanske ett rådjur, en hare eller till och med ett argsint viltsvin som kan orsaka stor skada. Lär dig att alltid ha en hand om spårlinan, växla händer när du ska ta tag i linan för att fånga upp den på andra sidan om ett träd, eller ett busksnår etc. I Sverige är det tillåtet att släppa linan helt för omtag, men inte i exempelvis Norge. Lika bra att lära sig ett sätt som funkar för tävling i alla länder på en gång. Bromsa din hund med linan om den spårar i ett allt för högt tempo, anpassa tempot efter terrängförhållanden. Vid ett för högt tempo är det dessutom lätt hänt att hunden gör ett tapp, tappar spåret vid exempelvis en vinkel eller återgång.

 

Lär dig läsa din hund

Alla hundar beter sig inte likartat när det spårar, det har jag själv erfarenhet av med mina egna hundar. Under spårövningarna har du möjlighet att se hur din hund hanterar olika situationer och hur den spårar. Lär dig din hunds beteendemönster. Vissa hundar som kommit av spåret ändrar såväl sökmönster som tempo, likaså vid bloduppe-håll. Ändringen kan vara hur högt över marken din hund har nosen och hur den för den, samt hur den tecknar med svansen. Hunden kan också medvetet avlägsna sig från spåret för att undersöka något annat och sedan återkomma för sedan sänka nosen och följa spåret i rätt riktning igen. Hundar som växlar över viltslag markerar detta ofta med livligare svansföring och ökat tempo. Hunden kan också gå zick zack i spåret en bit för att sedan återkomma till den blodade sträckningen.

 

Spårövningar

Rakt släp- och blodspår, 25-50 meter långt med klöv i spårslut.

Upphör med blodläggandet ca 3-4 meter före klöven, då blir det tydligare för hunden att den ska markera klöven, och ta den i munnen. Alternativt är att bloda extra mycket vid klöven. Kom ihåg att berömma din hund lågmält. Låg gärna hunden leka med klöven, men inte tugga, för att öka hundens motivation. Vänj in spårrutiner redan vid första övningen för påselning etc.

 

Vinklat släp- och blodspår, 20 + 30 meter långt med klöv i spårslut.

Lägg gärna vinkeln i motvind första gången, så kallad lätt blodad vinkel så hunden lättare förstår vad den ska göra. Du kan också lägga vinkeln där det finns någon form av hinder för att få hunden att välja om den ska gå spåret till höger eller vänster om hindret. Lägg inte vinkeln för svår så din hund går förbi, bromsa iså fall hunden med avsikt att hjälpa den på rätt spår igen.

 

Repetitionsövning med vinklat släp- och blodspår, 50-100 meter långt med ett 15 meter långt bloduppehåll på sträckan samt klöv i spårslut.

Alla skadade djur blöder inte, det är därför bra att lära hunden spåra även där inte blod finns i spåret. Denna övning är bra för dig som förare för att lära dig hur din hunds sökbeteende kan förändras. Låt spåret ligga minst 10 timmar.

 

Vinklat släp- och blodspår, 50 + 50 meter med ett 20 meter långt loduppehåll i vinkeln samt klöv i spårslut.

Här ska hunden lära sig att börja ringa om de går av spåret i vinkeln för att kunna återgå till spårriktningen. En spårnoga hund stannar upp snabbare, än vad en ovan hund gör vilken istället brukar spåra mer kryssande. Uppmana gärna hunden vid spårtapp med kommandot ”sök spår” eller ”var är spåret”.

 

Släp- och blodspår med en oblodad återgång på 15 meter, samt därefter en oblodad vinkel på 20 meter med klöv i spårslut.

Denna övning är den svåraste och starkt beroende på förhållanden, så som vind, väder och terräng. Gå ca 1 meter bredvid ”framspåret” på vinkelsidan vid återgången när du lär in momentet.

 

Sökrutan är ett begränsat område där hunden själv ska söka upp spårstaten och starta spårarbetet.

Rutan är 25 x 25 meter och spårstarten kan vara belagd var som helt inom detta område. Lär hunden att systematiskt söka av området, tänk på varifrån vinden kommer etc. så du släpper in hunden i rutan med de bästa förutsättningarna.

 

Skottprövning.

Gör gärna skottprövningen tillsammans med hundar som inte är skottberörda. Sätt den orädda hunden längst fram mot skytten, och låt de andra hundarna sitta längre bak för att de ska se och lära av hur den andra reagerar. Låt hundarna lukta på vapnet före samt efter skottet. Skjut på ett avstånd om minst 20 meter ifrån hundarna, påkalla deras uppmärksamhet innan du skjuter. Upprepa proceduren om inga hundar reagerar negativt, men då ifrån ett avstånd om minst 40 meter. Hundförarna kan med fördel avleda hundarna genom att ge en godisbit etc. vid skotten.

 

Spårtrogenhet hos hunden

Spårtrogenheten kan du också lära in med ett rakt blod- och släpspår om ca 100 meter, där du lägger in ett eller flera 15 meter långa bloduppehåll och klöv på slutet. Spåret ska korsas på flera ställen av färskare släpspår och av annan spårläggare. Alternativt lägger du spåret i mark där du vet att det finns viltstigar som korsar ditt spår. Om hunden viker av från ditt spår för att försöka undersöka de andra korrigerar du hunden.

 

Ett normallångt viltspår i öppenklass är ca 600 meter och består vanligtvis av en sökruta, 4 vinklar (både blodade och oblodade), återgång samt en oblodad raksträcka. Skottet läggs i slutet av spåret, ca 50-100 meter innan klöven.

 

Lycka till med din träning!

 

Vill du läsa mer, eller se var du kan hitta domare för prov?

Gå in på webbplatsen www.viltspår.com

Staalon Elohopea och Magiica´s Ravna undersöker ett viltsvinsskinn
Magiica´s Appollon har funnit sin klöv
Spårutrustning
Ute på spår